Workshop musik 1 - Takt, puls, rytm

Mål
  • Planera, leda, genomföra, dokumentera ett tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
 
När jag hör ordet musik tänker jag att det är något man lyssnar på. Av att lyssna på musik kan man bli avslappnad, taggad, ledsen eller glad. När jag är och tränar spinning blir jag taggad av musiken vilket leder till att jag får mer energi och orkar mera. Genom att lyssna på musik kan leda till så mycket, är man nere kan musiken hjälpa till att bygga upp ett leende. Utan musik skulle livet vara rätt tråkigt.
 
Måndagen den 30 maj hade vi musik workshop med Karin Lindahl. En lektion som var mycket roligare och lärorikare än vad jag hade föreställt mig. Lindahl[1] beskrev att musik är något barnet upplever redan i mammas mage. Det kan vara hjärtslag, rytmik och röster. Detta känner barnet sedan igen när det har fötts.Vi fick lära oss skillanderna på takt, puls och rytm under lektionen. Takten fick vi testa på genom att klappa i takt tillsammans, samtidigt som vi skulle kasta en ärtpåse till varandra. Det finns olika taktarter, man kan säga att man delar av den i lika stora rum. Vi arbetade mest med fyrtakt. 1, 2, 3, 4, ettan är tyngre och mer betonad. Med hjälp av ettan hör man vart takten börjar. Takt är indelning av pulsen. Pulsen fick vi testa på genom att gå runt i rummet. Vi skulle försöka hitta en gemensam puls. Det krävdes att lyssna, samarbete och koncentration för att vi skulle lyckas. Puls är jämna ljud, musikens hjärtslag. Rytm är en blandning av långa och korta ljud, det ändras oregelbundet. När man sjunger sätter man en rytm på texten. Rytm kan även vara när olika notvärden sätts samman. Exempelvis en halvnot, som har en viss längd. När man sätter ihop olika noter bildas en rytm.
 
Vi fick testa på att göra egna noter. Vi fick klippa ut olika remsor som vi fick vika och skriva de olika noterna på. Vi hade olika färger för att lättare ha koll på vilka som var vilka. Helnot, halvnot, fjärdedelsnot och åttondelsnot var de noterna vi arbetade med. 
 
Vi fick sedan lägga ihop våra noter precis som vi ville genom att blanda de. Dessa noter skulle vi sedan klappa för varandra för att höra skillanderna och även se att det finns många olika sätt att blanda sina noter på.
 
Under dagen gjorde vi fler övningar. Vi sjöng och fick testa på olika instrument som man kan använda i förskolan med barnen. Trumman använde vi oss mycket av. Vi satt i en ring på golvet, sedan sjöng vi en sång samtidigt som vi skickade runt trumman. "Nu ska vi spela på trumman, vi spelar medan vi sjunger såhär, hallå, hallå hur mår du idag? Jag hoppas du mår bra. Så skickar vi trumman till Madde, hon spelar medan vi sjunger såhär..." Alla fick då chansen att känna på trumman och spela.
Vi fick även trumma våra namn för att höra att alla namn har olika antal slag. Exempelvis, Madeleine har tre slag, "ma de len" medan My har ett slag "my" och Lisa har två slag, "Li sa". Man delar upp namnet i olika delar.
 
 
Varför musik i förskolan?
I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 10) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga, erfarenheter och tankar i många uttrycksformer som musik, dans, sång och rörelse. 
Det får barnen testa på genom att ha musik i förskolan. De får röra på sig, sjunga och dansa till musiken och till de olika instrumenten. Musik är en viktigt del i både hemmet och i verksamheten på förskolan. Det är både roligt och lärrorikt. Genom musik i förskolan får barnen öva på exempelvis, rumsuppfattning, kroppsuppfattning, koordination, balans, samarbete, turtagning, instruktioner, språkljud. Det kan vara bra att tänka på att alla är delaktiga, att det finns en röd tråd, tydlighet, variation, att alla ska synas och syftet. Syftet tycker jag är bland det viktigaste. Vad vill jag få fram med det jag gör? Även de didaktiska frågorna är viktiga. Vad, hur och varför. Musik är otroligt viktigt för barns utveckling som de flesta pedagoger vet om. Musik är inget nytt för barn, de har hört musik av olika slag enda sen de låg i magen. Genom musik får barn öva på både matematik och samarbete. Det finns tre steg som beskriver barns musikaliska intresse som de fått från olika håll. Föräldrarnas uppmuntran är steg ett, hur mycket de har sjungt och har för erfarenheter om musik. Steg två är att det kommer från förskolans traditioner som lucia och sångböcker. Tredje steget sker från olika medier, som tv, radio och dator som barnen hör mycket ifrån (Söderman, 2012 ss. 40-42). 
 
Reflektion
När jag hörde att vi skulle ha musik blev jag helt stel. Jag har inga bra minnen av musik just i skolan. När jag gick i högstadiet var vi tvungna att lära oss spela ett intrument för att bli godkända i kursen. Vi fick sitta och öva på varje lektion, sen när vi kände oss redo fick vi spela upp en låt för läraren. Jag minns att jag var så nervös, och jag var inte alls intresserad av att spela intrument och kände mig osäker på att läsa av noter. Jag valde att spela gitarr, det kändes lättast.
Det blev en lättnad när Karin berättade hur dagen skulle se ut. Jag kunde slappna av och såg istället fram emot dagen. Jag fick ny energi och kände att detta vill jag lära mig mer av. Det var roligt att lära sig noter, hon lärde mig på ett enkelt och roligt sätt så att jag förstod. Skilland från högstadiet då jag inte lärde mig på en hel termin. Noter kan vara rätt svårt att lära barnen redan i förskolan. Jag anser att man får ta en not i taget, inte blanda in alla på en och samma gång. Sedan kan man exemepvis hitta rörelser som passar till halvnot, för att barnen lättare ska komma ihåg de olika noterna. Jag själv skulle dock inte använda mig av noter i förskolan, jag anser att det är över kurs. Det finns så mycket annat inom musik som barnen får ut mera av. Man kan klappa takten till musik, göra miniröris, göra musik lekar och göra om vanliga traditionella sånger. Musik anser jag är otroligt viktig del i förskolan då barnen lär sig så mycket av det. Jag anser dock att pedagogerna har för lite erfarenhet och kunskaper av musik i förskolan, de är osäkra på hur de ska göra. Känner pedagogerna att de har brister i musik och rytmik leder det ofta till att de undviker det helt tyvärr. Det ska bli roligt att komma ut och få ta del av mina kunskaper och kunna lära vidare.
 
Instrument är något jag anser att varje förskola ska köpa in till sina avdelningar. Det är både lärorikt och roligt på samma gång. Man kan dessutom använda instrumenten till så mycket. Man kan låta instrumenten stå framme så barnen har chans att ta fram de när de vill, och även använda de i leken eller ta fram de till specifika tillfällen och göra instrumenten mer speciella. Dock är intrument ganska dyrt att köpa in, har förskolan inte så bra ekonomi kan man skapa egna instrument. Genom att använda sig av toarullar kan det bli en maraccas. Barnen kan få använda ris eller ärtor i sin maraccas, och sedan kan de pynta den så den blir personlig. Enkelt, billigt och roligt sätt och man får in hållbar utveckling.
                                 
Kriterier för godkänt
- Innehållet från kursens samtliga workshops, föreläsningar, VFU och alla studiebesök ska med hjälp av egna fotografier och egenhändigt skriven text dokumenteras och sättas i relation till den egna yrkesrollen. Med "samtliga" avses följande: bild, textil, musik, drama, didaktiskt material, museumbesök, samt Drivhuset.
 
- Med stöd av kurslitteratur och relevant forskning problematisera, reflektera och analysera minst två av kursens ämnen i förhållande till läroplan (Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11 samt pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.
 
- All text ska skrivas enligt vedertagen svensk skriftspråknorm och utifrån Harvardmodellen.
 
- Närvaro och aktivt deltagande vid examination ; seminarium Portfolio.
 
Kriterier för Väl Godkänt
 
- Att kriterierna för godkänt är uppfyllda.
 
- Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda teorier estetiska läprocessersom stöd i ditt yrkesutövande.
 
- Själv kritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.


[1]  Karin Lindahl. Musik 1. Högskolan i Borås, 2016-05-30

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Söderman, J. (2012) Barnmusik eller musk för barn. I Riddersporre, B & Söderman J. Musikvetenskap för förskolan. 1 utg.Stockholm: Natur & Kultur, ss.37-50

 

Kommentera här: