Workshop Drivhuset - Idégenerering didaktiskt material
Den 23/9-16 hade vi besök av Ingrid Nyman från Drivhuset. Hon hade en presentation med lite tips om hur ett material kan bli didaktiskt och vad ett didaktiskt material är för något. Som jag nämnt tidigare ska man tänka på de didaktiska frågorna när man ska tillverka ett didaktiskt material. Hur ska materialet göras, varför ska det göras, för vem och när ska det göras. Materialet blir didaktiskt då man har en grundlig tanke med det man skapar. Det gäller att våga testa och använda sin fantasi.
Didaktiskt material
Nyman[1] tog upp två olika faser som man kan använda sig av när man ska skapa ett didaktiskt material. Fas1 är att ha medvetet,vilseledande tänkande för att få fram ett stort antal ideér. Att aldrig säga nej. Fas 2 är att omarbeta ideérna genom en målinriktad analys. Välj ut de bästa alterativen och beareta dem ytterligare. För att vi skulle få utveckla vårt tänkande fick vi skriva ner allt vi kom på som man kunde göra med en osthyvel, helst 20 saker. Det kanske låter lätt, men det var svårare än vad jag trodde. Genom att samarbeta med en kamrat kunde vi bolla vara tankar med varandra. Det är alltid lättare att komma på saker tillsammans än att man ska sitta ensam och fundera ut. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 9) beskrivs att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, och att utveckla sin nyfikenhet och sin lust till att lära. Genom att samarbeta får de tips, ideér och kunskaper från varandra. Alla barn har olika erfarenheter de kan dela med sig av. Via varandra får barnen en större lust till att lära sig för att de får höra nya ideér och andras erfarenheter som leder till nyfikenhet.
Varför använder man egentligen bara osthyveln till att hyvla ost? Efter att vi hade hört varandras ideér finns det massor av saker man kan göra med en osthyvel. Det gäller bara att använda sitt tänkande och sin fantasi.
När man ska skapa ett didaktiskt material kan det vara bra att först tänka ut vad jag är bra på och vad jag har för kunskaper. Om jag exempelvis är bra på att måla kan jag använda mig av det i mitt didaktiska material. Vi fick en tankekarta där vi skulle placera ut tre lappar på varje kategori som stämmer överrens med än själv. Otroligt svårt och jag fick tänka till ordentligt.

Genom denna karta fick man en större bild av vad man har för kunskaper som man kan ta del av i sitt didaktiska material. Exempelvis, jag brinner för träning, jag har tidigare arbetat på en restaurang, jag kan laga mat, jag har en dator som resurs. Genom att vi kopplade ihop olika kategorier med varandra kunde vi se att jag fick ihop en ny kategori om kost. Det skulle jag kunna använda mig av när jag ska skapa mitt didaktiska material. Ett bra tips om man har idé torka.
[1] Ingrid Nyman. Drivhuset. Högskolan i Borås, 2016-09-23.
Referernser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket