Studentens framsteg

Igår 3/10-16 hade vi workshop i musik 2. Då jag fick med mig mycket tips och ideér från första musiklektionen såg jag fram emot denna.

Igår handlade lektionen om rytm instrument, hur man kan arbeta med det i förskolan. Men måste rytm enbart handla om musik? Enligt Riddersporre (2012, ss. 24-25) är rytm ett tidigt samspel mellan människor när man redan är ett spädbarn som utvecklas hela tiden. Rytm kan vara ett samband med tillfredsställelse och behov. Kan man inte läsa av varandras rytm kan samspelet och dialogen bli svårt med andra människor. Detta anser jag man kan koppla till musik, kan man inte läsa av varandras rytm blir det svårt att samspela i en kör eller i en orkester. Liksaså i förskolan när pedagogen spelar gitarr behöver barnen anpassa sin rytm till intrsumentet. Det blir ett samspel med varandra för att det ska låta bra.

 

Jag anser att de flesta förskolorna är dåliga på att använda instrument med barnen. Ofast ligger instrumenten inne i en garderob eller högt upp så barnen inte når dem. Pedagogerna glömmer lätt bort att använda instrumenten tillsammans med barnen vilket är synd. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 10) beskrivs att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förmedela upplevelser och erfarenheter som i sång, musik och rörelser. På förskolan sjunger pedagogerna mycket med barnen och de får göra rörselser till sångerna. Sång och musik blir mycket roligare för barnen om de får använda ett eget instrument till musiken.  

 

Det finns många sätt att använda rytmik instrument på i förskolan. Vi fick testa på många bra övningar med Karin. Genom en av de övningarna vi gjorde lär sig barnen att hålla takten, att lyssna, koncentration och de får utforska. Matematik får man deesutom in genom att tala högt och benämna allt man gör. Först spelar en, sen två stycken. Då har vi plussat på, adderat. Sen slutar en spela, då har vi tagit bort, subtraherat. Jag anser att det är viktigt att alltid ha ett syfte med det man gör, så det blir meningsfullt.
Exempel på rytmikövning

1. Alla barn blir tilldelade eller får välja ett instrument

2. Går varvet runt och lyssnar på varandras

3. Alla spelar tillsammans

4. En börjar spela, sen börjar nästa osv.

5. En slutar spela i taget tills en är kvar

6. Blunda och lyssna på allas, någon skillnad?

7. Blunda, pedagogen lägger en hand på den som får spela, respektive sluta.

8. Prata om vad vi hörde. Tänkte vi på något speciellt? Vad låter det? Lättare att titta eller blunda?

 

Det finns olika dimensioner av musikalsk kunskap. En av dem heter akustisk musikalsk kunskap som handlar om att lyssna. Det kan vara att lyssna till olika instrument, ljud och musikaliska uttryck. Genom att höra olika nyanser och känna igen olika ljud omfattar hur musik låter. Ljud kopplar barn oftast till tidigare erfarenheter som de kan ha nytta av i verksamheten inom musik (Ferm Thorgersen, 2012 ss. 71-72).

 

Det fanns många olika rytmik intrument som jag aldrig hade sett innan. Agogo, havstrumma, cymbal, tonbox och träblock är några av de. Kul att testa på instrument som man aldrig tidigare har mött. Karin hade dessutom massor av fruktmaraccas, det påminnde mig så mycket från min förskoletid. Jag älskade när pedagogen tog fram den korgen med alla färgglada frukter. Det är något jag vill köpa in till min förskola när jag kommer ut i arbetslivet. Många förskolor har dock inte råd att köpa instrument till verksamheten. Men då anser jag att man bara inte ska strunta i det, utan som sagt låta barnen göra egna instrument. Jag tror att många pedagoger är osäkra på hur de ska hantera instrument och musik övningar över lag med barnen. Då blir det istället lätt att de struntar i det och gör sådant de känner sig mer säkra på.

Tänk på att ha instrumenten tillgängligt för barnen så de kan få undersöka, testa på och få chansen att bli intresserade. Då tror jag att spelglädjen utvecklas och blir större. Sen kan man ta fram de på samlingar och göra något kul och meningsfullt av det lite då och då. Är man rädd om instrumenten får man ha tydliga regler som barnen får följa. Den övningen jag nämnde innan kommer jag använda mig av i verksamheten, den när alla blir tilldelade ett intrument. Jag tyckte det var behagligt att blunda när vi testade på övningen, jag hörde bättre och blev mer koncentrerad. Låt barnen få trumma sitt namn eller gå runt i rummet och spela i takt till musiken, svårare än så behöver det inte vara. Lindahl [1] beskrev ett exempel på en lek som vi sedan fick testa på. Vi blev indelade i olika grupper, varje grupp blev ett djur som hade en speciell melodi från ett instrument. När hon spelade melodin som gruppen hade fått fick man gå ut i mitten och gestalta det djuret. I mitten fanns det en häxa som också hade en egen melodi. När häxans melodi började spelas så fick alla djuren springa till sitt bo igen. Den leken kommer jag garaneterat testa på med barnen i verksamheten, alla fick synas och vara delaktiga. Geno musiklekar får man in både takt, puls, koncentrationen och att lyssna.