Studentens framsteg

Den 2/12-16 hade vi drama workshop 2 med Gunilla Fihn. Vi började dagen med ett litteraturseminarium om Medierat lärande och Pedagogiskt mångfald. Vi hade fått djup läsa 2 kapitel var och sedan skrivit ett paper som vi skulle diskutera med varandra i mindre grupper. Ett av mina kapitel som jag djup läste handlade om rummet som resurs för lärande. Leijon (2013, s.58) beskriver att ett rum som har låsta skåp och fasta möbler är mindre anpassbart än möbler som går att flytta, exempelvis bord och stolar. Genom att möblera om rummen lite då och då leder till en bättre lek, miljö ombyte och lärande anser jag. Barnen tröttnar om rummet ser lika dant ut år efter år, det blir svårare att hitta på nya lekar och utveckla sitt lärande. Rummet behöver lockas till lek för att det ska bli något lärande anser jag.

 

Vi diskuterade dessutom om kunskap och lärande vad det innebär att kunna något. Lärande är något som sker socialt anser jag, i samspel med andra. Jag lär mig bäst genom uppmuntran, och det tror jag är lika för barn. Pedagogerna behöver vara aktiva och gå efter barnens intresse. När barnen samspelar med varandra under leken sker det både inlärning och utveckling. För de yngre barnens lärande behöver pedagogerna vara närvarande och barnen behöver närhet, de behöver dessutom bygga upp barnens förmågor att förstå. Är barnen exempelvis intresserade av att pussla så kan man ge de utmaningar för att utveckla deras lärande. Leijon (2013, s.54) beskriver ett exempel på lärande att jag kan förstå hur jag ska koka kaffe genom instruktioner. Men det är inte förens jag kan göra det på egen hand som jag har lärt mig på riktigt hur jag ska koka kaffet. Likaså är det i förskolan när en pedagog ska ge instruktioner till ett barn hur man spelar ett spel första gången. Barnet lär sig inte spelet bara genom att pedagogen har visat engång, barnet måste öva och pröva sig fram. Jag anser att vi lär oss bäst tillsammans, både barn och pedagoger.

 

Efter diskussionerna fick jag en djupare förståelse om vad medierat lärande är för något. Jag anser att man kan ta fram medierat lärande för att barnen ska få upptäcka estetisk kunskap, så barnen får en djupare process om det. Fihn [1] beskrev på sin föreläsning om Medierat- multimodalt och problematiserat lärande att medierat lärande är ett konstruerat begrepp, och att mediera är att förmedla något via ett medium. Multimodalitet är som en sammankoppling av resurser som är semiotiska. Exempel på några medium är drama, musik och bild. Semiotik handlar om tecken. Exempelvis, gester, bilder och siffror. Semiotiken ingår i tre grupper, ikon, index och symbol. Genom att arbeta med exempelvis bilder i förskolan underlättar för barnen. Som pedagog kan man sätta upp bilder på dagordningen som barnen kan följa, då blir det tydligt för barnen och de vet vad som kommer hända under dagen. Vi diskuterade dessutom under workshopen att medierat kan dessutom vara att vi ser på termometern att det är kallt ute, därför tar vi på oss vinterjackan. Eller att jag kör bil och bensin lampan börjar lysa att jag behöver tanka och jag blir stressad över om jag ska hinna komma fram till en bensinmack eller inte.

 

Det krävs en struktur för att barnen ska lära sig, och pedagogerna behöver ha en medvetenhet på hur de ska strukturera aktiviteterna och verksamheten så att barnen lär sig något av det. De behöver också veta varför barnen ska lära sig och dessutom vad det innebär att barnen lär sig. Hur, vad och varför behöver alla pedagoger reflektera över i verksamheten anser jag.

Vi fortsatte sedan dagen med att vara i våra små grupper som vi blev indelade i workshop 1. Vår grupp hade valt boken "Alla djuren" av Thomas Tidholm, som vi skulle göra ett dramaförlopp om.

 

Vi började med att läsa vår bok igen som vi hade valt, för att friska upp hjärnan vad boken faktiskt handlade om. Vi kom fram till ett tema om boken som vi ville arbeta med, lika, unika med tema känslor blev det. Det passade in då boken handlade om djur som såg annorlunda ut och som ville bli omtyckta. Vi hade fått en lapp av Gunilla med olika punkter vi skulle utgå från när vi gjorde vårt dramaförlopp, utifrån de punkterna bestämde vi hur vi skulle gestalta vårt tema.

• Inledning- Läsa ett kapitel från boken.
• Uppmjukning- Ställa öppna frågor om hur de tolkar det lästa
• Uppvärmning- Sagostenen går runt, och barnen får berätta om en händelse som gjorde de glada.
• Koncentration- Lyssna på varandra
• Improvisation- Uppföljning.
• Reflektion- En del av sagostenen.
• Gestaltning- Dela in i mindre grupper, använd ett instrument i varje grupp som de tycker förmedlar känslan.
• Reflektion och Reflexivitet-Berätta hur de tänkt med instrumentet.
• Avslutning- Måla känslan och dokumentera.

En bra workshop som jag kommer ha nytta av i verksamheten. Jag tyckte det var roligt att visa upp för varandra och få ta del av de andra gruppernas dramaförlopp, vi fick bra ideér av varandra.

Dagen var givande då vi fick tips på hur vi som pedagoger kan utmana barnen i dramatisering i förskolan.

Att använda dramatisering och olika drama övningar tillsammans med barnen anser jag stärker gemenskapen bland barnen. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förmedla tankar, erfarenheter och upplevelser i uttrycksformer som rörelse, lek, musik och drama. Genom på det sättet vi la upp vårt dramaförlopp med hjälp av en bok får barnen använda sina egna tankar, erfarenheter och upplevelser när de dramatiserar. En bok blir som ett hjälpmedel för barnen, de kan utgå från en favorit bok de kan utantill, antingen endast välja ut en sida eller från hela boken. Genom att dramatisera för varandra anser jag att barnen stärker sin självkänsla, ökar sitt ordförråd och sin språkutveckling, respekterar varandra och får öva på att lyssna och att koncentrera sig. Genom workshop 1 och workshop 2 har jag fått en roligare uppfattning av drama. Jag har lärt mig otroligt mycket som jag kommer använda mig av i förskolans verksamhet. Gunilla Fihn som har varit vår lärare i drama har varit så duktig och lärt ut på ett bra sätt.

 

 

Leijon, M (2013). Rummet som resurs för lärande och i lärande. I Medierat lärande och pedagogisk mångfald. (red.). 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 53-70.

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442